PRP, eller platelet rich plasma, är en medicinsk behandling där kroppens eget blod koncentreras för att tillföra en högre mängd blodplättar till ett skadat eller försvagat område. Blodplättar innehåller tillväxtfaktorer som kan stimulera vävnadsläkning och minska inflammation. I den här artikeln går vi igenom vad metoden innebär, vilka besvär den kan hjälpa mot, hur en behandling brukar gå till och vad du som patient kan förvänta dig.
En PRP-behandling börjar med ett enkelt blodprov, oftast 10–30 ml. Blodet centrifugeras för att separera plasma med hög koncentration av blodplättar. Denna lösning injiceras därefter i det område som ska behandlas, till exempel en sena, led eller hårbotten. Proceduren tar i regel 30–60 minuter och kräver ingen narkos, endast lokalbedövning vid behov.
Tillväxtfaktorerna i PRP kan stimulera celler i senor, brosk och hud att reparera sig snabbare. Inom idrottsmedicin används PRP ofta vid långdragna senbesvär som tennisarmbåge och hälseneinflammation. Inom ortopedi kan det prövas vid lätt till måttlig knäartros när annan konservativ behandling inte räckt. Inom dermatologi används metoden för håravfall av typen androgen alopeci och för hudföryngrande mikroneedling-protokoll.
Resultat kommer sällan över en natt. De flesta upplever gradvis förbättring under 6–12 veckor, ibland upp till sex månader. En realistisk behandlingsplan omfattar ofta 2–4 sessioner med 4–6 veckors mellanrum. Effekten påverkas av ålder, typ av skada, hur länge besvären pågått och hur väl rehabilitering följs. En praktisk tumregel jag använder i kliniken är att kombinera PRP med ett strukturerat träningsprogram och att tidigt sätta mätbara mål, till exempel smärtskattning och funktionsmått som gångtest eller greppstyrka.
PRP är autologt, vilket betyder att materialet kommer från din egen kropp. Det minskar risken för allergiska reaktioner och smittöverföring. För många patienter är det attraktivt att undvika kortisoninjektioner som visserligen kan lindra smärta kortsiktigt men ibland försämrar vävnadskvalitet på sikt. PRP har också en relativt kort återhämtningstid. De vanligaste biverkningarna är övergående ömhet, svullnad och rodnad första dygnen.
Samtidigt finns begränsningar. PRP bygger på kroppens naturliga läkning, vilket betyder att kraftigt nedbrutet brosk eller total ruptur av sena sällan svarar tillfredsställande. I dessa fall kan kirurgi eller andra biologiska behandlingar vara mer relevanta. Evidensen är starkast för kroniska senbesvär och håravfall av androgen typ, mer varierande vid artros och hudföryngring. En transparent klinik ska kunna förklara vad som är välstuderat och vad som fortfarande utvärderas, och gärna använda validerade utfallsmått före och efter behandlingen.
En vanlig fråga är om man kan träna efter prp behandling. Min rekommendation är lugn aktivitet första 48 timmarna och successiv återgång enligt ett program anpassat av fysioterapeut. Antiinflammatoriska läkemedel som ibuprofen undviks vanligtvis första veckan, eftersom de kan dämpa den inflammatoriska signal som behövs för läkning. Paracetamol är oftast tillåtet för smärtlindring. För hårbottenbehandlingar avråder jag från hårda stylingprodukter och stark sol samma dag.
1) Välj en legitimerad vårdgivare som använder CE-märkt utrustning och kan redogöra för sitt protokoll: blodvolym, centrifugering, trombocytkoncentration och antal injektionspunkter. 2) Säkerställ rätt diagnos. Ultraljud vid senbesvär och standardiserad hårdiagnostik vid alopeci ger bättre träffsäkerhet. 3) Tänk i program, inte engångsbehandling. Kombinera PRP med rehabilitering, näringsstatus i balans och sömn på 7–8 timmar. 4) Följ upp med objektiva mått. En enkel men effektiv metod är att dokumentera smärtskala, funktion och foto före varje session.
Sammanfattningsvis är PRP ett lovande, kroppseget behandlingsalternativ vid utvalda tillstånd. Metoden fungerar bäst när diagnosen är tydlig, förväntningarna realistiska och uppföljningen strukturerad. Vill du veta om PRP är rätt för dig, boka en konsultation där din historik, undersökning och eventuella bilddiagnostik gås igenom och en plan skräddarsys efter dina mål. Ställ frågor, be om förväntade tidsramar och diskutera hur behandlingen integreras med träning eller hudvård. Nästa steg är enkelt: ta kontakt och låt en erfaren kliniker guida dig vidare.
Hårborttagning är en av de mest efterfrågade skönhetsbehandlingarna, både av praktiska och estetiska skäl. Oavsett om målet är slät hud inför sommaren eller en långsiktig lösning på återkommande stubb kan rätt metod spara tid, pengar och hudirritation. I den här artikeln får du en tydlig genomgång av de vanligaste alternativen, vem de passar för och vad du behöver tänka på innan du bokar din behandling.
Rakhyvel är det enklaste sättet att bli hårfri på några minuter. För bästa resultat, exfoliera lätt dagen innan och raka i hårets växtriktning med en vass hyvel. Använd en återfuktande gel för att minska friktion och byt blad oftare än du tror, särskilt om du har känslig hud.
Hårborttagningskrämer löser upp hårstrået vid hudytan. De kan ge ett något mer långvarigt resultat än rakhyvel men kräver ett noggrant allergitest 24 timmar innan användning. Följ tiden på förpackningen exakt, annars riskerar du irritation. Ett praktiskt tips är att applicera i tunna, jämna lager och använda en mjuk spatel för att ta bort krämen utan att skrapa huden.
Epilator drar upp håren från roten, vilket gör att resultatet håller längre, ofta upp till tre veckor. För att göra upplevelsen skonsammare, duscha varmt före behandling så mjuknar porerna och sträck huden lätt under epileringen. En kund till mig med tät hårväxt på underbenen märkte tydligt minskad återväxt efter att ha epilerat konsekvent var tredje vecka i tre månader.
Vaxning är effektivt för större områden som ben och rygg. Håret behöver vara cirka 0,5 centimeter för att vaxet ska få ordentligt grepp. Första gången kan kännas, men många upplever att det blir lättare när hårsäckarna försvagas. Ett proffstips är att undvika träning och bastu direkt efter, eftersom värme kan öka rodnad och irritation.
Sugaring använder en pasta av socker, vatten och citron, och arbetar med hårets växtriktning. Det kan vara skonsammare för känslig hud, särskilt i bikinilinje och armhålor. Jag rekommenderar sugaring för personer som ofta får inåtväxande hårstrån, eftersom metoden tenderar att minska risken för att hårstrån bryts av vid ytan.
Ljusbaserade metoder som IPL och laser riktar sig mot pigmentet i hårsäcken för att hämma återväxt. Laser är ofta mer kraftfullt och kräver färre sessioner än IPL, men valet beror på hår- och hudtyp. Har du ljus hud och mörka hårstrån är träffsäkerheten bäst. En typisk behandlingsplan är 6 till 8 sessioner med 6 till 10 veckors mellanrum, följt av underhåll 1 till 2 gånger per år. Tänk på att solbränna kan minska effekten och öka risken för irritation, så planera behandlingsperioden när du vistas mindre i solen.
Oavsett om du väljer hårborttagning hemma eller professionellt är för- och eftervård avgörande. Rengör huden före behandling, undvik produkter med parfym samma dag och återfukta med en lugnande kräm efteråt. Exfoliera lätt 2 till 3 gånger i veckan för att förebygga inåtväxande hår. Har du benägenhet för pigmentförändringar, använd solskydd dagtid på behandlade områden.
Tänk igenom mål och tidsram. Vill du vara slät i några dagar, några veckor eller långsiktigt? Hemmalösningar passar dig som vill ha kontroll och snabbhet, medan professionella behandlingar är bättre för större områden eller om du vill minska återväxten över tid.
Hudtyp avgör ofta tolerans. Känslig eller reaktiv hud mår bättre av metoder som minimerar friktion och starka kemikalier, till exempel sugaring eller en väl utförd laserbehandling hos legitimerad terapeut. Har du mörkare hudton bör du välja kliniker som arbetar med lasertyper anpassade för högre melaninhalter, till exempel Nd:YAG, som minskar risken för ojämn pigmentering.
Budget och underhåll spelar också roll. Rakhyvlar och krämer är billiga per tillfälle men kostar över tid. Vaxning och sugaring ligger i mitten, medan laser kräver en högre initial investering men kan bli mest kostnadseffektiv på sikt. Ett verkligt exempel: en kund som vaxade underben i två år bytte till laser och minskade både kostnad och salongsbesök efter sex månader.
Slutligen, säkerhet först. Mediciner som påverkar hudens ljuskänslighet, som vissa antibiotika och aknebehandlingar, kan göra ljusbaserade metoder olämpliga under kuren. Rådgör alltid med kliniken och informera om din medicinska historia. Vid osäkerhet, börja med ett litet testområde och följ upp med hudens reaktion 48 timmar senare.
Sammanfattningsvis finns det ingen universallösning, men det finns en metod som passar just dig. Korta resultat får du hemma med rakhyvel, kräm eller epilator, medan vaxning, sugaring och laser ger längre effekt. Sätt din hudhälsa först, planera för eftervård och välj en seriös aktör om du vill ha professionell hjälp. Vill du gå vidare, boka en konsultation för att få en personlig plan och tydliga förväntningar på resultat och kostnad.